NÄIN ON KÄYMÄSSÄ NAAPURISSA!

Hundra boklådor i farozonen

Text: Erika Josefsson
Uppdaterad 26 oktober 2010 11.11 Publicerad 26 oktober 2010 10.082010-10-26 10:08:45
[+] [-] Textstorlek | Skriv en kommentar |

Stockholm.

Många av landets bokhandlare står inför en bekymmersam situation. Näthandeln pressar dem tillbaka. Så många som hundra boklådor kan vara hotade och allt fler kommuner riskerar att bli helt utan.

Bokbranschen befinner sig "i början av en djupare förändring", om man får tro Kjell Bohlund, författare till rapporten "Svensk bokmarknad 2010" som Förläggareföreningen publicerat i höst.

Såväl Akademibokhandeln som Bokia redovisar stora förluster. Även om branschfolk hellre talar om strukturomvandling än förestående boklådedöd tyder det mesta på att den kommer, frågan är bara i vilken utsträckning?

I dag saknar en tredjedel av landets kommuner egen fysisk bokhandel, och enlig Svensk Bokhandel är det just småorternas boklådor som har det tuffast.

Lars-Erik Linder, styrelsemedlem i europeiska bokhandlareföreningen, menar att 100 av landets 417 boklådor kan försvinna inom kort. Han baserar sin bedömning på den genomgång han gjorde av bokhandlarnas bokslut från 2008/2009. Redan då låg ett hundratal bokhandlare på gränsen till förlust och sedan dess har lönsamheten gått ner.

– Har man endast ett litet positivt resultat säger det bara svisch så är det borta. Det finns ingen statistik om det här, men vi känner ju varandra och talas vid.

Adlibris och Bokus har numera över 30 procent av bokförsäljningen, och näthandelns ökande marknadsandelar är en viktig förklaring till den fysiska bokhandelns vikande lönsamhet.

Vad betyder det då för en kommun att mista sin bokhandel?

Kristoffer Lind, förläggare på Lind & Co, vänder sig mot uppfattningen om boklådorna som viktiga kulturbärare runt om i landet.

– Det finns ett hyckleri i detta. Mycket av kvalitetslitteraturen säljs via nätet. Vi som åker ut och tittar på boklådorna i landet vet hur det ser ut. De säljer Kerstin Ekman, PO Enquist och Torgny Lindgren, de stora breda berättande författarna, men inget annat. De säljer inte vår 1900-serie med Christopher Isherwood. Jag säger inte det som som en värdering, jag bara konstaterar att det är så.

– Det bokhandeln säljer mest av från oss är Bingo Rimér.

Göran Greider, poet, bror till en bokhandlare, och chefredaktör för Dala-Demokraten, menar att landsortens bokhandlare har allt att vinna på att ändra sitt sätt att jobba. Han refererar en vision från poeten Magnus William-Olsson om bokhandlaren vägg i vägg med biblioteket. Kunden skulle kunna köpa nytt och låna gammalt på samma gång, författarbesök kunde arrangeras gemensamt.

– Om en bokhandel ska överleva i Falun, Borlänge eller Ludvika bygger det på att det finns någon aktivitet där. Idealet vore ett bokcentrum, med försäljning av både ny och antikvarisk litteratur och med författarbesök.

– Det här är ett område för statliga kulturpolitiska insatser som skulle ges till den som kan lägga upp en realistisk plan för ett sådant bokcentrum. Om man vill att landsbygden ska vara levande, tror jag det är en viktig fråga. (TT Spektra)